Föreläsningen kommer att handla om behandling av hjärtsjukdom från forntid och fram till våra dagar samt utveckling inom betydelsefulla områden som kranskärlssjukdom, hjärtsvikts- och pacemakerbehandling.
Lars Rydén
En kardiologisk resa – Från dåtid till nutid
Plats: Källmarksalen, Medicinhistoriska museet
Lars Rydén, född 1939, läste medicin i Uppsala och vid Karolinska Institutet och blev med.lic. och leg. läkare 1965. Rydén disputerade 1974 och blev även specialist i internmedicin och docent i kardiologi det året. 1976 blev han överläkare vid medicinkliniken, Kärnsjukhuset i Skövde och var 1985-87 överläkare och chef vid dess hjärtklinik. Åren 1987-88 var han gästprofessor vid University of California och utnämndes 1988 till professor i kardiologi vid KI och överläkare vid KS. Sedan 2006 är han seniorprofessor vid KI.
Rydén har forskat om hjärtrytmstörningar, pacemakerbehandling, hjärtsvikt och hjärtkärl-sjukdom i samband med diabetes och publicerat drygt 750 vetenskapliga arbeten.
Lars Rydén är hedersledamot i flera europeiska hjärtläkarföreningar och har flera hedersdoktorat och utmärkelser. Rydén har varit ordförande i Hjärt-Lungfondens vetenskapliga nämnd och president i Svensk Kardiologföreningen och i European Society of Cardiology.
Med utgångspunkt från ett citat om varför det är viktigt att ha respekt för historiken bakom vår nutida uppfattning och förmåga och några upplevelser under min läkarutbildning vid Uppsala Akademiska Sjukhus vill jag skildra utvecklingen av förståelsen för och behandlingen av några hjärtsjukdomar från forntid till i våra dagar. Jag närmar mig denna spännande historik genom att redogöra för några för hjärtsjukvården relevanta Nobel- och Laskerpris. Därefter illustrerar jag den fantastiska utveckling vi kan se tillbaka på med exempel från några stora och betydelsefulla områden kranskärlssjukdom, samt pacemaker och hjärtsviktsbehandling. Valet är förstås influerat av vad jag själv intresserat mig för genom åren men tjänar syftet att redogöra för en fascinerande kardiologisk resa genom tiden.
Av speciellt intresse vid denna 1923 års Thorenföreläsning är att i samband med historiken bakom den nutida hanteringen av kranskärlssjukdom fästa uppmärksamheten på en i Uppsala 1754 utgiven doktorsavhandling betitlad Ruptura Cordis, som kan vara en av de första, för att inte säga den allra första, redogörelsen för en hjärtinfarkt.
Lars Thorén (1921-2007): Lars Thorén växte upp i Göteborg. Efter studentexamen i hemstaden påbörjade han sina medicinska studier i Uppsala. Han avlade läkarexamen 1949 och disputerade 1959 på en experimentell avhandling om patofysiologin bakom galläckage till bukhålan. Han utnämndes samma år till docent i kirurgi. I mer än två decennier (1965-1988) verkade han som professor och chef för den kirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Lars Thorén bestämde sig tidigt för att bli kirurg och under sin studietid fördjupade han sin utbildning med olika amanuens-tjänstgöringar. Under sin aktiva tid kom Lars Thorén att i hög grad påverka utvecklingen i kirurgi. Han var en erkänt skicklig kirurg med ett brett register inom allmänkirurgin. Han hade ett stort intresse för traumasjukvården och han var en drivande kraft bakom utvecklingen av den moderna vätske- och nutritionsbehandlingen.
Han tillhörde pionjärerna inom svensk transplantationskirurgi och i början av 1970-talet kom han att intressera sig för kirurgin av överviktiga patienter. Lars Thoréns aktiva och entusiastiska livsstil gynnade inte bara kirurgin utan kom i hög grad även att gagna medicinens historia. Redan tidigt började han samla föremål och böcker för ett kommande museum i Uppsala. Efter sin pensionering kom Lars Thorén att ägna mesta tiden åt att bygga upp och utveckla det medicinhistoriska museet i Uppsala. Han hade här stor hjälp av sin hustru Ingrid, tidigare barnläkare i Uppsala, liksom av framlidne apotekaren Stig Ekström. Museet stod färdigt 1995 och kan idag betraktas som ett av våra mest sevärda medicinhistoriska museer.
Thorénföreläsningen instiftades i samband med Lars Thoréns 80-årsdag för att hedra hans mångåriga insatser på det medicinhistoriska området.
Efter föredraget inbjuds föreningens medlemmar till en enklare supé
Deltagarantalet till supén är maximerat till 40 personer så det är ”först till kvarn” som gäller.
Anmäl dig genom att swisha 150 kronor till 123 081 42 44 och ange ”supé” i meddelandet.
Sista anmälningsdag är den 24 november.
Om du anmält dig och det är fulltecknat så meddelar vi dig och betalar tillbaka pengarna.